HEj pa er alla darhemma!
nu borjar resan anrma sig sitt slut aven fast jag kinte vill tanka pa det nu, bara disfrutar la vida! det var en sa otroligt skon kansla for 2 veckor sedan anr jag och Karin hadesagt hejda till tjejerna och fick aka taxi tillbka till hostalet och arequipa. Vi skulle fa er an 2 veckor till! och det avr ingen stressatt gora nagot eftersom vi hade tid. Och tiden har bara gatt sa fort, utan att vi vet vad vi egentligen har gjort. Jag vill ju inte ge er en for slapp bild fran mina 2 veckors vacaciones, men det har varit skont!
Och for varje dag som gar vill jag stanna annu mer.nar jag tanker pa att aka hem gor det ont i hjartat.
jag kommer saknar musiken! att de kan spela en reaggetonlat nar man kommer in pa mataffaren och jag blir jatteglad och det spritter i mina ben och jag vill sta med tjejerna pa Forums dansgolv och dansa till Niña bonita, si no me lo contestas, danza kuduro och alla andra underbara "pepp-latar".
jag hatar och alska trafiken, for att denar itne som i sverige. allt ar inte sa oforutsagbart,. folk pratar med en pa gatan. i borjan blev jag tokig nar allt tog sa lang tid matafferna eller i kassan, och att de var sa otroligt oeffektiva har, men nu alksar jag det istallet. det ar inte en stackars 15arig gymnasietjej som star i kassan och ar sonderstressad, for att allt sks ga sa fort i sverige..hon har formodligen inte heller an, drabbats av duktig-flickasyndromet, utan blippar in varorna i lagom takt, och tar sig till och med tid att mitt i min handling halsa pa arbetskollegan som star bakom henne,och samtidigt snackar med han som packar pasarna (for de ar valdigt bra pa att hitta arbetstillfallen har, kanske inte sa givande arbeten, men det finns iaf och allt ar inte effektiviserat med maskiner) ja jag hoppas att jag inte blir bitter nar jag kommer hem. dock vet jag eftre alla tidigare rese-erfarenheteratt jag brukar drabbas av en liten sverigedepp nar jag kommer hem fran atminstone en langre utomlandsvistelse.
Karin fyllde ar forra helgen pa lordagen, och vi var som vanligt pa Forum pa fredagen och motte upp Gerald efter hans jobb och nagra kompisar.under festandet fyllde Karin ar svensk tid sa vi firade henne bade fredagen och pa lordagen. Pa lordagen bjod jag henne pa brunch pa Tropicana, goda juicer och mackor och fruktsallad! pa kvallen var vi pa konsert! vi hade kopt biljetter till de mexikanska "pojktrion" Camila. Nar vikom till konsrten vid 22 pa kvallen var det en harlig stamning pa utomhusarenan. Forbandet var en blond kille som paminde om Tommy Nilsson fast sjong pa castellano. sen kom Camila upp pa scenen vid 22.30och alla tjejer skrek. vi kanner ju inte till bandet sa bra men vi sjong med de 2 latar vi hade hort innan. sedan lat i princip alla later desamma for oss. sa vi gick vid 23.30 och akte till centrum istallet. Gerlad spelade (trummor)mitt sitt band pa baren swedish avenue (!) sa vi kollade pa dem istallet.sen firade vi karin igen:)
pa mandag kvall ta vi nattbussen till Lima, sover en natt i lima och pa osndag (25e maj)formiddag11.50 gar flyget till lima.kommer tillsverige den 26e maj kl 14...
Puss och kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar