acklimatisering

Nu har jag varit här i några dagar, och det är verkligen otroligt hur fort det går att vänja sig vid att vara på en annan plats i världen. Igår lördag träffade jag gulliga Ida som vi lärde känna första gången, under praktiken. Hon arbetar, gör praktik på en svensk-Peruansk organisation, Svalorna, här i Arequipa. Hon ska vara här till December dagarna innan jul, så henne ska jag passa på att träffa mycket här, för att underhålla svenskan, Ha ha... killen på bilden är peruanen, han som presenterade oss svenskar för varandra. Han är VÄLDIGT social och när han hörde att vi tjejer pratade svenska på någon konferens som vi var på började han prata med oss och jag fick prata med hans bästa tjejkompis, Ida, så gick det till..

Jag bor som förra gången hemma hos Gerald. Han har delat av föräldrarnas hus och gjort en egen del så vi ahr egen ingång och kök och badrum. Föräldrarna är hur gulliga som helst och igår kväll när jag låg och plugga och gerald jobbade kom det och knackade på. de ville prata och jag blev först helt förskräckt då ajg trodde de skulle förhöra flickan (mig) var som var tillsammans med deras yngste son, men så var det såklart inte, och det var dumt att tänka så eftersom jag träffat de innan och är hur ödmjuka och vänliga som helst. Vi pratade om hur klimatet skiljde sig mellan Peru och Sverige och förklara om snökaos och töväder... jag visade de även de tre vykorten på Stockholm som jag skickat ner till Gerald. de var som alla förtjusta över hur mycket vatten vår vackra stad är omgiven av. och att det fanns båtar inne i stan och broar som både människor och bilar, bussar kunde åka på. Vi hade en trevlig timme där vi prata om allt möjligt.

Jag har hunnit varit ute på mitt älskade forum också i fredags. Gerald slutar ju 22 så jag träffade Gianne-Carlo (carolines perukille) innan och vi gick till ett nytt uteställe, men colal i cubalibren var avslagen så när Gerald kommit och hans chef Arnaldo gick vi till stamhaket Brujas (häxorna) och sen till Forum.

Under helgen har jag förberett intervjuguiden till barnintervjuerna som borde börja genomföras kommande vecka. Det är mycket jag måste tänka på när det är barn jag ska intervjua om deras upplevelser av att arbeta. dels etiska aspekter men också hur och vilka frågor jag ska ställa för att de ska öppna sig och berätta...

samtidigt som jag skriver har jag två hundar som trånar efter mina klappar. Alla här i Peru har ju hundar på taket, för att vakta har jag hört.. och det HÖRS! dag som natt. men iaf, idag har Nelli, Gerald mamma tagit ner hundarna för att få sin söndagstvätt och eftersom de jämt är på taket är de sällskapssjuka. Mordelon 4 år och Rex 8 år.. Rex är såklart lugnare och känner mer för honom än för spattiga Mordelon. De springer mellan våra två lägenheter och av erfarenhet med hundar ser jag på en hund hur den nosar liksom på ett ställe för att sedan kissa på stället. Nu har jag stoppat två försök till kiss av mordelon som spåkalrt inte fattar det om han inte lärt sig det då de alltid är ute på taket och gör sina toalettbestyr där.. men nu en tredje gång gillt, såg jag en blöt fläck på dörren in till vårt rum.. Gerald får torka...

Nu ska jag snart åka till centrum för att äta middag med Ida, även om jag ahr pluggat några timmar är det segt att vänta tills 22.00 för sällskap...

kramar
frida